Redo för avfärd.

Nu är det hiskeligt nära. Jag befinner mig på Radisson Blu SkyCity Hotel på Arlanda, och imorgon förmiddag lyfter planet mot London för vidare transport till Accra. Imorgon kväll vid niotiden har jag förhoppningsvis fått fatt i alla väskor och rullar ut min bagagevagn i ett fuktigt Ghana. Jag längtar. Efter John och Luke - de busiga tvillingpojkarna som kommer undan med allt för att de är så ruskigt söta. Efter lilla Aba med sin självsäkra gångstil och smittande skratt. Jag längtar efter dem allihopa, dessa barn som blivit min andra familj.  Eller, inte andra - de har blivit min familj. My extended family, som de säger i Ghana. 

Framför mig har jag ett fullspäckat schema. På fredag har vi planerat in en studieresa till Cape Coast, så att alla våra barn får besöka slavfortet och Kakum National Park. Det ska bli så otroligt roligt att få visa dem något nytt, långt bort från barnhemmets trygga vrå. 

Under min resa kommer jag också att besöka en del av Ghanas sevärdheter, i syfte att kunna erbjuda en kombinerad resa med både besök på barnhemmet och en upplevelse av landet. Det känns kul, eftersom att jag bara rört mig mellan Cape coast och Accra under tidigare resor. Den här gången bär det bland annat av upp till norra Ghana, för att besöka ett kvinnokooperativ som producerar Sheasmör. Målet är att tillsammans med ett lokalt företag från Piteå, Hing Organics, få till ett samarbete där Sheasmöret importeras från ett av kvinnokooperativen i Ghana. Det vore riktigt kul om det gick att få till!

Jag kommer också att resa västerut, till Takoradi. Där finns nämligen en av Right to Dream's fotbollsakademier. Right to dream startades av en Brittisk man, som upptäckte ett par talangfulla pojkar som spelade fotboll på en dammig sandplan i Ghana. Idag omsätter organisationen miljontals kronor och har sålt flera spelare till de europeiska ligorna. Vi har nog mycket att lära av denna organisation, och framför allt hoppas jag att de kan ge våra pojkar i Spirrow SC bättre möjligheter att lyckas. Deras huvudakademi ligger utanför Accra, i Akosombo, så mest troligt blir det en tur dit också.

Och självklart ska jag träffa Justice och hans familj. Det ska bli så otroligt roligt att se denna lille kämpe i verkliga livet! Efter kramar och tårar så ska vi försöka hjälpa Justice och hans familj på bästa sätt, och skaffa dem möjligheter till försörjning och utbildning. Hur det ska gå till vet jag inte, men jag är säker på att vi ska kunna hitta en bra lösning. 

När det gäller barnhemmet så är det främst bageriet och dess verksamhet som ska styras upp. Lånet som jag tog för att finansiera bygget av bageriet är nu avbetalt, och jag har därför tagit ett nytt lån för att kunna köpa in en lastbil som kan distribuera brödet. Målet är att bageriet ska bli en minst lika lönsam investering som vattenproduktionen, men utan lastbil är det omöjligt. 

Nästa stora investering kommer mest troligt att beröra skolverksamheten. Vi har i dagsläget sex klassrum, och det var tillräckligt då barnen var 42 och bybarnen 30. Men nu är bybarnen betydligt fler, och barnhemsbarnen har utökats med 22 härliga ungar. Vi behöver alltså fler klassrum - en kostnad på ca 100 000:-. Inget som vi har råd med nu, men planera kan man alltid göra. 

Ja herregud. Snart bär det av.