Teknikens under.

Pling sa det och så landade en alldeles färsk bild från barnhemmet i min mobil, tagen precis nu. En ögonblicksbild av livet där nere bland alla fantastiska barn. Jag längtar efter dem allihop, och när jag får se dem i "realtid",  hur mycket de utvecklats och vuxit sedan sist - då blir saknaden än mer påtaglig. Någon har skjutit iväg på längden och någon annan har tappat sin första tand. Förändringen blir stor när vi ses så sällan. ​

Det är inte bara barnen som förändrats. Förutsättningarna för att kommunicera med omvärlden ser helt annorlunda ut idag, jämfört med mitt första besök 2012. Då stod jag och vinglade på en hög mur i jakt på täckning för att kunna ringa hem till Sverige. Om jag nu hade tillräckligt med batteri i min slitna gamla Nokia för att kunna ringa. Det fanns ingen el på barnhemmet då, så jag fick ladda mobilen på nåder hos grannen. Han var ingen muntergök direkt, och snål som tusan var han. 

För att kunna använda internet behövde jag åka till ett internetcafé i Swedru eller Kasoa. Hade jag tur så var det öppet när jag äntligen kom fram, och hade jag ännu mer tur så fungerade internetuppkopplingen också. Men det var sällan. Och när sällan väl inföll så var hastigheten irriterande låg. Att ladda upp bilder på barnen var bara att glömma, de fick familjen istället se när jag kom hem. 

Idag fungerar det att använda sin Smart phone i Ghana, och du kan surfa och göra bankärenden. På barnhemmet finns elektricitet, dator och ett trådlöst wifi och jag kan skypa med barnen om jag vill. Kommunikationen med volontärer och personal sker snabbt och smidigt (allt är relevant såklart) och jag får viktig information på en gång.  Som exempelvis när en knivbeväpnad man bryter sig in hos barnen när de ligger och sover. 

Om förutsättningar varit desamma som 2012, då hade nyheten om den knivbeväpnade mannen kanske inte nått mig så snabbt, och jag hade inte kunnat vidta de åtgärder som behövs direkt. Tack vare teknikens under så kan vi tillsammans hjälpas åt att begränsa antalet nätter som barnen måste sova utan trygghet. Nu har det gått två nätter. 

Vi behöver fortfarande bli fler månadsgivare för att anställa en säkerhetsvakt.  Är du en av dem?

Bli månadsgivare